Det är det här.
Eller i alla fall bland det bästa jag gjort i hela mitt liv. Det går inte att beskriva med ord. Jag ser tillbaka med glädje och tusentals vackra minnen. Otroliga minnen. Minnen för livet.
Jag hade alltid velat ge mig ut på en längre tripp. Ensam. För att växa och utvecklas. Och det gjorde jag. 2007.
I januari vinkade jag hejdå till mina föräldrar på Landvetter för att inte komma tillbaka på 13 veckor. I april stod jag åter igen på svensk mark, efter luffarliv i Asien. Ensam. Thailand, Malaysia, Kambodja.
Fast ändå inte ensam. Jag träffade så många otroligt härliga människor under mina månaders ryggsäcksliv. Och jag fick se och uppleva så otroligt mycket, sånt som man aldrig hinner uppleva på lika lång tid här hemma.
Det är obeskrivligt. Det är något jag tycker att ALLA borde göra någon gång i sitt liv.
Just Another Crazy Blonde 
Så underbara bilder hjärtat, så vackra minnen som alltid kommer vara en del av dig ❤
Kram kram
Miss Sunshine, är de du de =)
Härliga bilder! Såna upplevelser och resor kan man leva på hela livet =)
Kram å Pöss på dig
länge sen man såg de bilderna.. tack för påminnelsen 🙂
så härliga bilder o sånt äventyr.. resor får man minnen för livet av helt klart.. hihi
krama o ha en skön fredag..
jag skulle aldrig våga, jag e en fegis haha..
Åååh vad glad när jag ser dessa foto! 🙂
Hoppas du får en underbar helg!
Kramar
Ja det hade jag verkligen inte haft nåt emot…hur gjorde du med lägenheten när du var borta då? Eller bodde du hemma då? Minns inte…
Hej vännen! Fina bilder som är såå DU! Hoppas allt är bra, jag kommer ner i mitten av november igen, då ska vi allt se till att ses! KRAM
Gud vad härligt det ser ut 🙂 man blir ju sååå sugen på att åka till solen!!
KRAM
det är faktiskt ganska underhållande. bloggvärlden (deras värld) är en mycket underlig värld. svår att förstå sig på 🙂
Häftigt! Verkligen…
Att du vågade ta det steget!
Jag blir ju nervös bara jag ska åka buss till grannstaden! Haha, nä riktigt sååå illa är det väl inte, men nästan 🙂
Tufft gjort!
Och en fin blogg!
Kram Saija
Har faktiskt bölrjar fundera på att åka till thailand med familjen men först tror jag att vi får skaffa en unge till och sen åka när den är några månader gammal.. En jäkla lång flygtur bara och det lockar inte när man har en liten tjej som inte vill sitta still..
Vilken tid fikar vi på måndag? Kram!
Tufft av dej att åka! Det var min ambition oxå som liten men sen kom ju F in i mitt liv och hux flux tre barn så det blev inte så men kanske i ett annat liv?! 😉
Jag vill till solen!!! *Kram*
Gud vad häftigt. 😀 Jag ska absolut göra något liknande. Ensam eller inte. Det är skoj att åka med någon, men man växer mycket mer (tror jag) att åka själv. Jag kan bara se som när jag bodde i en värdfamilj i Japan – främmande språk och man är helt ensam. Man blir otroligt stark. 🙂
Och ja, dyka ska jag absolut lära mig. Har alltid varit en dröm, och har ju simmat sedan jag var liten och på högre nivå så vatten älskar jag.
Yep. Har jobbat inom äldreomsorgen (äldreboende samt hemtjänst), med autistiska- och ADHD-barn här i Skövde, samt varit på IVA (kärlek).
Jag vill bli kirurg, det är drömmen. Men det kan förändras under studiernas gång när man får se annat, haha. Men hjärn-, hjärt- eller plastikkirurg funderar jag på. 🙂
Härliga bilder du bjuder på. Man får verkligen en känsla för hur härlig din resa var!!
Kramen, Maria
Att resa är verkligen det bästa man kan göra! Tufft av dig att resa ensam, tycker jag!
Första gången jag fick smak på resandet var en tågluff i Östeuropa med en kompis för ungefär 100 år sen, efter det var man fast 😉