Vänner som försvinner när de skaffar pojkvän?

22 Sep

Då fortsätter vi med intressanta ämnen att diskutera.

Och vad är väl mer intressant än att diskutera kärlek och vänner? 😉

Det förändras kanske med åldern, det där med svartsjuka och rivalitet, men det är något man någon gång eller ofta har sett i samband med sin uppväxt.
Det är när ens bästa vän eller nära vän träffar en ny kärlek och ”försvinner”. Inte försvinner helt från denna jord, men helt plötsligt blir telefonen väldigt tyst, och ens vän blir plötsligt väldigt svår att få tag i.
Dessutom låter hon som någon som druckit Love Potion och svamlar om blommor och bin hela tiden.

Nu vet vi ju alla att det förhoppningsvis går över inom ett par månader och att vännen kommer ”tillbaka” till dig igen.
Om hon nu får komma tillbaka?

Vad tycker DU?

Ska man godta att det är så, eller ska man bli lika svåråtkomlig som vännen varit senaste månaderna? Har du överseende och blir likadan när du är kär?

Vad är godtagbart? 🙂

Tycker det är ett himla intressant ämne att diskutera. Se så – dela med er! ♥

Annonser

25 svar to “Vänner som försvinner när de skaffar pojkvän?”

  1. Bunny 22 september, 2010 den 16:52 #

    Lyssnade du åxå på Radio Rix nu i eftermiddags…? 😉

    Puss ❤

  2. Bunny 22 september, 2010 den 17:07 #

    😆 Det var roligt!! Telepati lixom 😉

  3. camla 22 september, 2010 den 17:15 #

    Jag är delad i denna diskussion och detta kan likans vid vänner som får barn…vänner som får barn försvinner (eller INTE alla får jag tillägga, mina RIKIGA vänner är kvar och det är väl det som räknas) men ett himla tjatter som blöjer och sovtider blir det ju =)

    Åter till pojkvänsfasen så anser jag att vännen som antagligen är nykär ska få sin tid och vara det, fast jag anser inte att man ska försvinna helt!! Jag har en vän som försvann och fortfarande är försvunnen, så då var det väl ingen riktig vän. Men mina rikiga vänner försvann aldrig… bah vad massa babbel det blev här, men du förstår säker vad jag menar min riktiga vän ❤

    Fast dt värsta är nog när dom alltid kommer dragandes med kärleken hack i häl, trots att det är tjejmiddag!

  4. Sara 22 september, 2010 den 17:23 #

    Vi såg inga konstiga gubbar idag… Men de kanske var här utanför Skultorp, vi var ju vid Soldathemmet. =)
    Kram på dej!

  5. camla 22 september, 2010 den 17:26 #

    Var absolut inte menat personligt på något sätt… ett svårt ämnen tycker jag. Och jag vet inte om jag blir sån, för kär vad är det??? hihih

  6. marica 22 september, 2010 den 17:36 #

    Rix FM i em 🙂
    Lustigt att det sammanträffa så på samma dag! Hoppas du mår bättre nu! Jag ska tänka ut nåt bra svar så återkommer jag 🙂
    Kramar

    • Bunny 22 september, 2010 den 17:41 #

      Tror inte du åxå att hon tjuvlyssnade på radio fast hon inte erkänner det…? 😆

    • HAHA, Nikki sa det också, men jag har inte lyssnat på radio! Lustigt sammanträffande helt enkelt. Jag har samlat ihop en hög med ämnen att diskutera, jag har skrivit upp dem på en post-it-lapp och idag råkade det bli det här 😀

      • Bunny 23 september, 2010 den 11:22 #

        😉

        🙄

        Puss ❤

  7. marica 22 september, 2010 den 17:39 #

    Hm kluven.. är ju tråkigt när man är den som får vänta vänta å vänta på att vännen ska komma tillbaka men är man i situationen själv kan man ju inte förstå vad kompisen menar med att man aldrig hör av sig… men det var nog mer så i ungdomen… idag sätter jag absolut man o barn främst i livet ❤ KRAM

  8. Anna-Karin 22 september, 2010 den 17:41 #

    Det är klart de måste få vara nyjära en period men om den perioden blir förlåmg så skulle jag i alla fall tala om att vi andra också finns på ett bra sätt.
    Roligt ämne
    hoppas verkligen du mår bra nu kram

  9. Johanna 22 september, 2010 den 17:59 #

    Klart att den första perioden i förhållandet är intensiv o så och det är fullt acceptabelt men tycker inte jag att det är acceptabelt att vänner ska försvinna vare sig det är för nån ny pojkväns skull eller för en ny vän eller så. Är man vänner så ska man vara det oavsett vilket.

    Att man hörs av ofta alltid och sen helt plötsligt ingenting, det är inte sånt vänner för tycker jag . Ingenting ska egentligen förändras, allt är som vanligt bara det att en pojkvän/flickvän finns i bilden,inga konstigheter i mina ögon.

    Jag har aldrig varit den som umgås twenty four seven med en pojkvän, då kvävs jag och mina vänner har alltid varit viktig(are). Att sluta existera som vän bara för att det finns en man/kvinna i ens liv är fult, det är inte på det sättet man får eller behåller vänner.

    Håller med Marica där, det var sånt (man trodde) fanns i ungdomen men nej, det finns även i vuxen ålder,tragiskt =(
    Puss!

  10. Lotta 22 september, 2010 den 18:00 #

    Jag hade en vädlgit god vän för typ tio år sen. En jättemysig killkompis som jag kunde berätta allt för och han berättade allt för mig Jag var till exempel den första han kom ut för (till?).
    Men vi har ingen större kontakt nuförtiden. Och skälet till det är just att varje gång han träffade någon försvann han. Fårn att ha pratat åtminstone två-tre ggr/vecka, ringde han en gång i halvåret (svarade inte när jag ringde). Den första gången gjorde det mig inget. Inte gång nummer två heller. Men efter tredje gången blev jag lite besviken. Fjärde gången blev jag heligt förbannad och nu hörs vi på facebook en gång i halvåret. Typ.
    Så ja jag tycker nog att man inte kan ge upp sina vänner när man träffar någon. Det bli jäkligt ensamt om det tar slut.

  11. Helenah 22 september, 2010 den 19:37 #

    Jag kan förstå om man är i olika faser. T.ex om någon är så pass seriös i sitt förhållande att de skaffar barn osv. Då förändras ju livet mycket och kan vara väldigt olika från mitt singelliv. Och när man är äldre så gifter sig folk osv och en del träffar inte sina vänner lika mkt längre. Synd!

    Jag personligen är som Johanna och har aldrig ”försvunnit” utan försökt istället att umgås med både kille och bästa vänner tillsammans. De har alltid gått bra ihop.

    Men när det är omvänt så får man vara förstående i början tycker jag..första månaden är det Ok att försvinna, men sen tycker jag att om det är en äkta vänskap att man ser till att få egentid om man umgicks mycket innan??

  12. Sara 22 september, 2010 den 22:22 #

    Är lite feg för att delta i dom… 😉
    Kram

  13. Sara 22 september, 2010 den 22:30 #

    Jag tycker man tappar sej själv om man blir sån. Man ska ha 3 liv i ett förhållande – sitt eget, mannens egna och ett tillsammans. Så nu slutade jag vara feg 😉

    Du borde ta upp ämnet med kvinnor/tjejer som blir mammor och bara är mammor sen 🙂

  14. Åsa 23 september, 2010 den 08:02 #

    oj svårt.. de vänner jag har nu har pojkvän/familj/gifta o har haft de hela tiden så har inte riktigt nu varit i den sitsen på länge.. men till en början kan man väl förstå om man inte hörs lika mycket när man är nyförälskad osv.. 🙂 sån är nog jag tror ja.. fast va iförsig länge sen man va kär.. hehe…
    håller med Sara lite grann att man ska ha 3 liv i ett förhållande 🙂
    känner mer igen de där när ens kompis får barn o verkligen försvinner o har inte tid o ses m.m. de tycker ja är så synd.. klart förstår att de är en enorm omställning men man kan ändå vara flexibel.. en av mina vänner balanserar de där jättebra o tar sig tid o ses o sen får man acceptera om hon är lite sen för att hennes son inte ville äta men hon avbokar aldrig 🙂

  15. Anneli - A'la Foto 23 september, 2010 den 23:24 #

    Intressant diskussion! Faktiskt väldigt aktuell för mig då min absolut bästa och närmsta vän (kille) försvann efter att ha träffat en ny! Fast grejen är att han försvann redan i början…innan det blev något på riktigt och ärligt talat vet jag fortfarande inte om det blivit något för han har som sagt slutat höra av sig! Förut…för kanske ett år sedan pratade vi varje dag i timmar…delade allt! Han var lite sprucken i kanten efter kärlek som inte hållt och jag gav honom uppmuntran att hitta en ny,…att ge sig ut för han är en fantastisk kille! Så han gjorde just det…och när det var på gång dumpade han mig totalt! Om jag tog kontakt och han svarade så var han väldigt undvikande med vad som hände och vägrade berätta något alls!
    Veckan innan han träffade henne var jag den enda han kunde öppna upp sig för och berätta allt för (enligt honom) och en vecka senare är han som en bok som fått lås på sig och alltså inte ens går att kika in i…och nu är den boken gömd…
    Detta har så klart gjort mig väldigt sårad men jag förstår ju också att jag aldrig varit hans vän! För så gör inte vänner!

  16. Annis 24 september, 2010 den 16:32 #

    Jag tycker nog att det är ok att försvinna lite i början men det finns ju gränser, som med allt annat! Har inte varit kär på väldigt länge så jag vet inte hur jag blir riktigt… men mina vänner är otroligt viktiga för mig så jag hoppas jag är som vanligt 🙂 Annars är det bara att säga till! 😉

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s