Neonatologi – Vad är det?

TACK ALLA för era ärliga och härliga reflektioner kring kommentarer och bloggning! Riktigt kul att läsa hur ni tycker och tänker om funderingarna jag hade.

Idag ställde jag ingen klocka, jag tänkte att jag skulle vakna när jag vaknade och att kroppen nog känner av när jag har nog av sömn. Jag vaknade klockan 15.05. Oj!
Det gör inte så mycket ändå, jag ska nämligen åka och jobba natt inatt så jag hoppas att jag håller mig vaken och jag slipper lägga mig och sova lite nu innan jobbet.

Det är många som har frågat mig vad jag jobbar med och vad jag gör på jobbet. Jag antar att jobb är en del av individen och det kanske säger en del om vem personen i fråga är?
Jag vet att många av er redan vet vad jag jobbar med och många av er som läser jobbar tillsammans med mig, både i Skövde och i Stockholm.
Därför behöver ni ju inte läsa det här inlägget om det blir mycket text 😉

                                At Work.

Men för er som inte vet vad jag jobbar med (mer än det som står till höger i min presentation… eller om ni inte har läst det?), så kan jag berätta att jag är sjuksköterska och jobbar på sjukhus med barn.
Och de barn som jag jobbar med är antingen för tidigt födda eller sjuka nyfödda (de får med andra ord inte vara äldre än några månader gamla för att hamna på avdelningen).

Vården jag jobbar inom kallas för Neonatalvård och enligt lio.se innebär det detta:

En vanlig orsak till att ett nyfött barn behöver vårdas på nyföddhetsavdelning är svårigheter med omställningen till livet utanför mammas mage. Barnet kan drabbas av syrebrist under förlossningen och då rubbas de mekanismer som hjälper barnet till att anpassa sig till ett liv utanför livmodern, det vill säga barnet kan t ex inte andas själv, tömma lungorna på fostervatten, ställa om cirkulationen, hålla kroppstemperaturen eller suga och få i sig mat.

Nyfödda friska barn är infektionskänsliga. Det finns bakterier som snabbt ger livshotande tillstånd hos nyfödda. Ett snabbt och tidigt insättande av antibiotika räddar livet på dem. Svårigheten är att känna igen symtomen på en infektion hos ett nyfött barn, vilka oftast är mycket vaga. Livshotande infektioner kan börja med att barnet andas lite snabbare än vanligt, men för övrigt verkar må bra.

Barn som föds med missbildningar vårdas också på nyföddhetsavdelningen. Den vanligaste missbildningen är hjärtfel, vilket drabbar en procent av alla nyfödda. Det finns många olika hjärtfel. En del är så allvarliga att om inte barnet får rätt omhändertagande och vård, så kan barnet dö inom några timmar. Förutom nyfödd med hjärtfel vårdas även nyfödda med missbildningar i tarmar och matstrupe, ryggmärgsbråck och kromosomfel på neonatalavdelningen.

Ungefär fyra procent av alla barn föds för tidigt (prematurt), det vill säga före 37 graviditetsveckor. Dessa barn väger oftast mindre än 2,5 kilo vid födelsen. Cirka en femtedel av dessa barn är födda före 32 veckor och väger mindre än 1,5 kilo. Under de senaste tio åren har utvecklingen inom förlossningsmedicinen och nyföddhetsmedicinen gett ökade överlevnadschanser för barn som är extremt för tidigt födda, det vill säga innan 27 graviditetsveckor. Dessa barn väger oftast mindre än 1 kilo. I Sverige föds det cirka 250 barn innan 27 graviditetsveckor per år.

Och så lite mer information:

Neonatalvård innebär sjukvård av nyfödda barn. Ordet ‘neonatal’  kommer av ‘neonatalis’, där ’neo’ är grekiska för ’ny’ och ’natalis’ är latin och syftar på födelsen.

Varje år vårdas ungefär 10,000 barn på neonatalavdelningar, motsvarande 10 procent av alla nyfödda. Knappt hälften av dessa barn vårdas på grund av att de är för tidigt födda (före 37 graviditetsveckor). Andra vanliga anledningar till neonatalvård är att barnen har andningssvårigheter, infektioner, lågt blodsocker eller gulsot.

Alla barn på BB hälsoundersöks också för att tidigt hitta medfödda sjukdomar som hjärtfel, missbildningar och ämnesomsättningsrubbningar.

Akuta sjukdomar hos nyfödda barn är ofta livshotande och måste åtgärdas snabbt av kompetent personal. Intensivvården av de svårast sjuka barnen har utvecklats snabbt under de senaste 20-30 åren. Forskning har lett till nya effektiva behandlingsformer, nu senast så kallad kylbehandling av barn som haft syrebrist vid förlossningen. Icke desto mindre dör årligen ungefär 300 spädbarn i Sverige, nästan ett barn varje dag.

Den svenska neonatalvården har utmärkt sig internationellt genom forskning, goda behandlingsresultat och ett synsätt där barnet och familjen sätts i centrum också i högteknologisk neonatal intensivvård. Men vi har fortfarande begränsade kunskaper om hur vi ska förebygga, diagnosticera och behandla många sjukdomar i nyföddhetsperioden.  Mer forskning och ökad kunskap behövs.

Vi vill rädda livet på fler nyfödda barn. Vi vill minska risken för kvarstående handikapp hos barn som överlever trots svåra sjukdomar under nyföddhetsperioden.

Magnus Domellöf, lektor och överläkare
Norrlands Universitetssjukhus
Umeå

 

Mina egna ord:
I dagsläger i Sverige räddas barn i graviditetsvecka 22-23 (beroende på hur barnen mår då de kikar ut ur magen).
Beroende på vilket sjukus man är på i Sverige varierar det vilken vecka man hjälper barn från. En del sjukhus hjälper från vecka 22-23 och en del inte förrän efter vecka 30. Självklart förflyttas mamma+barn i magen om det skulle vara så att de riskerar att föda tidigare än de veckorna som man hjälper på de sjukhus man hör hemma på.
Vad gör man då på en Neonatalavdelning?
Vi jobbar för familjecentrerad vård, att familjerna ska få vara tillsammans i så stor utsträckning som det är möjligt, beroende på vad för vårdkrav barnet/barnen har.

En del barn mår bättre än andra och kräver inte lika mycket vård, men alla bäbisar är lika viktiga!

En del barn behöver lite hjälp med temperaturreglering i början och behöver ligga i kuvös, andra ligger på vattenmadrass eller fårskinn, och en del räcker det med många täcken och mössa.
En del barn behöver infarter och mediciner i blodet, och en del barn räcker det med mat per os (dvs genom munnen).

En del barn är väldigt svårt sjuka och kräver respiratorvård, blodbyte, kylbehandling, operationer, pneumothoraxdränage, CFM (mätning av aktivitet i hjärnan), starka mediciner och centrala infarter.
Medan en del barn mår bättre men behöver hjälp med att komma igång med amningen eller ljusbehandla pga höga bilirubinvärden (nyföddhetsgulsot).

Det finns en mängd olika diagnoser för småttingara. Men varje gång barnen kommer ut och mår bra fylls man av en lättnad som inte går att beskriva.
Tycker du inte att det är jobbigt att jobba med det du gör? Jag skulle aldrig kunna jobba med något sånt.
Det är klart att det är jobbigt ibland, det finns väl inget jobb som inte har sina svackor?
Men allt det positiva häver upp det negativa och jag älskar mitt jobb trots alla tunga stunder som emellanåt händer.
Framför allt är jag glad över alla underbara jobbarkompisar jag har, både här hemma och i min gamla hemstad. Det är änglar det!
Vilka är ni som jobbar på ”kuvösen”?
Vi är barnsjuksköterskor, barnsköterskor, undersköterskor, läkare och neonatologer.

Jag hinner inte plåttra ihop så mycket just nu, ska nämligen slänga på mig ansiktet innan jag åker till jobbet.
Men är det något ni undrar över så får ni gärna slänga in en fråga, så ska vi se om jag kan svara =)Kram Caroline

 

Annons