Om man kan grubbla sig sjuk, kan man tänka sig frisk?

Om man kan grubbla sig sjuk,
kan man tänka sig frisk…

Ligger det sanning i det? Eller inte? Vad tror ni?

MBK = Mahboonkrong

Idag har jag spenderat nästan hela dagen på MBK här i Bangkok. Shoppat, shoppat och shoppat lite mer.

Hittat en hög med nyttiga grejer (tro det eller ej) och en hel del till min älskling som kommer att bli bortskämd eftersom han alltid skämmer bort mig och tar hand om mig så som han gör.

Jag är så lycklig – med DIG i mitt liv så känns alltid så enkelt – så rätt!

Jag känner faktiskt inte för att blogga något speciellt just nu… vet inte varför eller om lusten kommer att komma tillbaka… känner bara just nu att jag inte orkar lägga ner tid och pengar på att skriva och fixa mina foton så att de passar in i bloggen och så kostar det ju allt mellan 25 öre till 1 krona minuten att logga in här bortifrån när man inte har bredband överallt.
Så jag kan tyvärr inte (även om jag önskar att jag kunde!!) läsa era bloggar och ge kommentarer så som jag brukar göra hemma… Jag önskar att jag kunde det och hade tid, men i år har jag prioriterad min semester och mig. Försökt hitta ett inre lugn utan en massa måsten.

Jag kvävs snart av alla måsten i mitt liv – måsten som jag sätter upp i mitt eget huvud. Jag har alltid varit lite av en perfektionist sen jag var i tonåren och hamnade i ”den där sjukdomen” som präglat mitt liv alldeles för hårt…

Och även om jag inte har många krav och måsten på mig så uppfattar jag hellre allt negativt än det som är positivt. Minsta lilla mothugg eller motgång gör att min självkänsla trycks ner under marken igen.

Nu njuter jag. Tar hand om mig själv och försöker glömma att jag ska åka hem om två dagar. Men det ska jag. Tillbaka till verkligheten som jag flytt ifrån i nästan en månad. Samma sak varje år. Jag önskar att jag kunde stanna kvar här. För mig är detta HEMMA. En dag kommer jag att ha ett hus här borta. Ni kommer väl och hälsar på?! 🙂

KRAM på er alla som är inne och följer min blogg varje dag och som trots alla mina tråkiga foton och trista texter ändå väljer att följa med och dessutom är gulliga och skriver några rader de gånger ni hittar in. Det värmer i den här knasiga och dumma blondinens hjärta!

Annons