Jag sitter och dagdrömmer och kikar på lite kort från tidigare år i mitt paradis.
Vill ni se några kort?
Jag vet att några av er sett dem sen tidigare eftersom jag haft med dem i bloggar för ett par år sen och inne på bilddagboken också. Men här kommer det en liten blandning i alla fall.
Vilken är eran favorit? Känner ni igen er kanske?
Igår var det ju Alla Hjärtans Dag.
En dag full av kärlek på många håll och kanter i det här långa landet.
Kommersiellt jippo eller inte. Vi kommer inte ifrån att det firas stort på många platser runt omkring i världen och även om det inte heter samma världen över så är det ändå ”Kärlekens Dag”.
Men Nej. Jag har inte gått och förlovat mig. Ledsen att göra er ”besvikna” 😉 Den dagen jag och älskling byter ringar kommer att vara ”våran” dag och inte allas dag…
Jag får hela tiden frågor om när jag och Peter ska förlova oss, när vi ska flytta ihop, när vi ska ha barn, när vi ska gifta oss.
Min tanke kring det hela är: Varför i hela världen måste man ha så bråttom?
Vi har ju hela livet på oss? Varför bara rusa in i allting och göra allting stort på en gång? Vi älskar inte varandra mindre för att vi inte har någon ring på fingret eller har stressat in i tvåenigheten?
SJÄLVKLART pratar vi om framtiden, om utbyte av ringar, samboskap, familj och allt sånt som hör till. Skulle vi inte göra det så skulle vi inte vara tillsammans. För att sträva efter olika framtider fungerar inte när man lever som ett par?
Men jag tycker att man ska känna varandra ordentligt innan man gör något ”stort”, för mig är förlovning, samboskap m.m. något STORT och jag vill bara göra allt stort en gång här i livet. När det är rätt så ska det vara rätt för mig.
Det är vad JAG tycker och jag vet att alla är olika och det accepterar jag. På så vis blir jag inte sur om folk tycker att jag väntar länge med saker och ting, precis som jag vet att folk inte blir sura för att jag tycker att de stressar.
Jag har många omkring mig som stressar in i saker. Att jag inte stressar in i såna här saker gör mig inte mindre impulsiv, tvärt emot. Jag är en väldigt impulsiv människa enligt de som känner mig ordentligt och håller mig kär.
Sprallig och lite lagom galen – även om jag lugnat ner mig betydligt på senare dagar (det var lite skillnad när man levde i 20-årsåldern och knegade på Bogrens varje helg)…
Jag har trots allt några långa förhållanden bakom mig och hur mycket man än älskar varandra så fungerar det kanske ändå inte på längre sikt. Det kanske helt enkelt inte är meningen att det ska fungera hur mycket man än vill och kämpar? Sometimes love just a’int enough?
Alla är ju galet kära i början av ett förhållande, i alla fall under första året (och så jag som känner mig nykär även efter flera år tillsammans…) och det är ju inte förrän efter något år eller så, som man fått se alla de olika sidor som ens partner har?
Vad vill jag då säga med det här?
Var sak tar sin tid. Alla är vi olika. En del vill stressa. En del vill vänta. Oavsett så betyder det inte att förhållanden är dåliga eller på något sätt att man är tveksam. Det är jag inte. Jag är fullt medveten om vad jag vill. Och Peter vill samma sak.
Och jo. Vi ska bli sambos inom en snar framtid om det går som vi vill. Men resten får ta sin lilla tid 😉
Ha en fin dag idag! Jag njuter av min första lediga dag på en vecka och ska ner till stan och möta upp Sara för en fika, babbel och shopping på stan!
Om 9 dagar lyfter jag mot THAILAND.
Kram på er!
Måndag idag. Och jag är ledig. L E D I G.
Det ni! 😉 Fast vi har APT på jobbet i 2 timmar i eftermiddag och jag funderar på att åka in och vara med och få ta del av information om flexavtal m.m. och se om man kommit till något beslut. Fast är det riktigt fint väder kanske jag och mina kameror stannar ute istället. Time will tell.
Och bara för att jag nu pratar om jobbet så kan jag ju passa på att slänga in ett foto på jobbet som jag tog idag. Uppifrån.
Hjärtat sitter just nu och skriver klart ”The Bucket List”. För Thailand. Saker att FOTA.
Jag har redan min egen ”Bucket List” som jag ska åstadkomma i mitt liv.
Saker som jag vill göra innan jag kolar vippen. Och det ska inte bara vara enkla saker, utan saker som man kanske drömt om länge och som man kanske inte tror att man kommer få möjlighet att förverkliga. Men drömma måste man. Och jag tror inte att någonting är omöjligt!
Jag tycker att det är lustigt det där med listor. Jag har alltid varit en ”list-tjej” men massor av listor av ”To Do” och så vidare. Och redan innan jag såg ”The Bucket List” och ”A Walk To Remember” hade jag min egen lista.
Är ni fler där ute med egna ”Bucket Lists”?
Just Another Crazy Blonde 