Det är INTE rätt att spara in på sjukvården!

Barnvården växer under tunga sparkrav

Publicerat 2009-11-15 23:15

Barnsjukhusen i Stockholm är slimmade. Men trots en växande barnbefolkning måste de spara miljontals kronor. ”Vi kan inte dra åt några skruvar längre”, säger Eva Berggren Broström, chef för neonatalkliniken på Astrid Lindgrens barnsjukhus.

På Astrid Lindgrens barnsjukhus konstaterar chefen Barbro Fridén nöjt att man faktiskt har lyckats hitta sängar till sjuka barn det senaste halvåret. Nu stundar virustider, trycket ökar och snart är vårdplatser en bristvara igen.

– Det blir tufft. Det regnar inte manna från himlen just nu, säger hon.

Nästa år ska Karolinska sjukhuset, där Astrid Lindgrens ingår, spara 450 miljoner kronor. Då har man redan genomfört ett sparpaket under 2009. Södersjukhuset ska spara 150 miljoner kronor. Barnsjukvården är inte undantagen. Men den måste bromsa och gasa samtidigt.

I Stockholms län bor cirka 430.000 barn. Astrid Lindgrens barnsjukhus har ansvar för strax över 300.000 av dessa och Sachsska barnsjukhuset har ungefär 125.000 barn i sitt område. Astrid Lindgrens har också den högspecialiserade barnsjukvården. I dag finns 28.000 fler förskolebarn än för tio år sedan – den åldersgrupp som kräver mest vård. Tio år framåt räknar man med 460.000 barn i regionen.

– Barnsjukvården har växtvärk så det knakar, säger Eva Berggren Broström.
Under krissommaren 2003 var babyboomen redan i gång. Eva Berggren Broström arbetade då på Danderyds sjukhus. Gravida stockholmare skickades kors och tvärs för att förlösas, liksom barnen som behövde neonatalvård (vård för tidigt födda barn).

– Det var ju helt absurt. Vi skickade hundratals barn utanför landstinget. Vi satte upp nålar på Sverigekartan dit vi skickat barn.

Sedan dess har barnsjukvården fått mer resurser, särskilt neonatalvården, och i dag vårdas barnen här i det egna landstinget.

– I växtprocessen måste man också kunna anställa personal. Vi tar hand om fler patienter i dag och vi har mer personal, men inte i förhållande till antalet vårdplatser.

Drygt 700 fler barn behöver neonatalvård än för tio år sedan på grund av de ökade födslarna. Det visar en rapport från Stockholms medicinska råd, som också pekar på brister i vården i Stockholm. Här är väntelistorna till barn- och ungdomskardiologi för långa och vården lever inte upp till nationell standard. Funktionshindrade barn har näst sämst resurser i Sverige för habilitering. Och barn med svår astma får färre återbesök än på de flesta barnkliniker i landet på grund av bristande kapacitet. Trots nya resurser till kroniskt sjuka barn med neuropediatriska problem är vårdköerna oförändrat långa.

Jämfört med resten av landet har sjukhusvården för barn i Stockholm få vårdplatser.
Landstinget lät jämföra Astrid Lindgrens barnsjukhus och Sachsska barnsjukhuset med universitetssjukhuset i Lund och andra barnenheter i region Skåne. Om man hade konsumerat lika mycket vård i Stockholm som i Skåne skulle barnsjukvården haft 100 fler vårdplatser och producerat 28.000 fler vårddygn 2007.

Revisionen kom också fram till att barnsjukvården höll en hög medicinsk kvalitet på båda ställena, även om det fanns kvalitetsskillnader på olika diagnosområden. Att Stockholm inte drog ett kortare kvalitetsstrå i jämförelsen berodde på en hög kostnadseffektivitet och en väl utbyggd avancerad hemsjukvård.

– Man får ut mer vård för varje satsad krona i Stockholm. Ju färre barn som behöver vara på sjukhus, desto bättre, säger Per Sandstedt, chef för Sachsska barnsjukhuset.

Källa: http://www.dn.se/sthlm/barnvarden-vaxer-under-tunga-sparkrav-1.994960

Annons