Arkiv | 20:08

Vad vill han mig?

19 Jul

Krama-mig!

Nightmares in Skövde.

19 Jul

Ni vet såna där riktigt ruggiga drömmar där man känner sig jagad.
Eller där man får hjärtklappning och panik och helst av allt bara vill vakna upp och inse att det är en dröm. Vi har väl alla haft dem?

Sen tre år tillbaka drömmer jag konstant mardrömmar.
Det är nästan aldrig några fina drömmar eller drömmar som gör mig glad. Hela tiden är det drömmar där jag är jagad, där nära & kära dör, där jag är ensam. Eller där jag själv dör. Ja. Nu är det flera år sen jag hade några såna drömmar (tack tack tack!)

När man är på väg att dö vaknar man alltid med ett ryck.
Det var i alla fall vad jag trodde tills det att jag hade min första dödsdröm när jag var runt 16 år. Och jag vaknade inte. Jag såg mig själv slitas i stycken i en tågolycka och ligga blodig på marken utan lemmar och vissa andra delar av kroppen.

Fem gånger har jag haft en dröm om olika tågolyckor där jag ser mig själv dö.
Alla gånger i tågolyckor. Stående i fram på tåget, krossad till oigenkännlighet. Sittandes i lugn och ro och läst när vi spårar ur. Ståendes utanpå tåget när ett annat svischar förbi alltför nära och sliter med min kropp och gör att mina armar och ben flyger åt alla håll. Alla gånger har jag dött. Och ingen av gångerna har jag vaknat när det händer, utan först senare – när jag sett mig själv ligga på marken.

När jag vaknar är kudden oftast blöt av tårar, ögonen är rödgråtna och jag badar i svett.

Alla hemska drömmar är dock inte så drastiska – men det har hänt att jag har drömt så verkligt att jag när jag vaknat trott att det verkligen hänt. Inte bara under någon timme, inte bara under resten av dagen. Utan i dagar.

Igår natt drömde jag om Niklas innan jag vaknade. Han var så verklig. Jag kunde känna hans kind under min hand.
Jag kunde se honom skratta, jag kunde se honom gå och jag kunde känna honom.

Jag drömde också en annan dum dröm. En dröm som satt fast i hjärtat under resten av kvällen och natten på jobbet. Det samma hände idag när jag sov. Jag vaknade med hjärtklappning och en smärta i hjärtat. Inte fysisk, men psykisk… en känsla av att något är fruktansvärt fel. Fast att jag innerst inne vet att det inte är det.
Ändå kan jag inte låta bli att känna mig ledsen, känna det som att jag behöver en stor kram.

Jag saknar mina vänner – alla ni som bor långt bort. Jag saknar er grymt mycket just nu.
Jag önskar att vi alla kunde bo grannar – att kunna springa över till varandra närhelst vi behöver en kram eller ett tjejsnack face-2-face, och inte bara i telefonen…

Är det bara jag som har såna här drömmar varje natt? Eller finns det fler som jag där ute?

Nightmares

Världen är full av skrattretande lagar.

19 Jul

Det är nästan så att man tror att det inte är sant. Läs och begrunda LAGAR som finns runt vårat runda klot.
Och få er ett gott skratt på köpet! 😉

Konstiga-Lagar