Första gången som jag blev dålig åt jag choklad. Det var inte därför jag blev dålig, utan pga mögelost som jag ätit tidigare under dagen och visat mig vara allergisk mot. Men under 2(!!) år fick jag inte äta en chokladbit. Vilket är en av mina laster. Jag äter nästan inget annat godis.
Information om Anafylaxier:
Anafylaxi är en allvarlig allergisk reaktion som drabbar flera organ och i svåra fall kan leda till döden. Bland födoämnen som ofta utlöst anafylaxi märks nötter, jordnötter, soja, ägg och selleri. Kombinationen födoämne plus fysisk ansträngning kan i en del fall utlösa anafylaxi. Tidigt insatt adrenalin är den viktigaste behandlingen. En profylaktisk åtgärd är att varningsmärka journalhandlingar för allvarlig födoämnesöverkänslighet enligt samma riktlinjer som gäller för läkemedelsöverkänslighet.
Med anafylaxi (”allergichock ”) menar vi en akut allvarlig allergisk reaktion med i regel symtom från flera organ. Vid de mycket allvarliga anafylaktiska reaktionerna förekommer oftast symtom från övre luftvägarna samt bronkospasm och blodtrycksfall, men även hud, gastrointestinalkanal och andra organ kan vara drabbade. Det finns flytande övergångar mellan t.ex. utbredd akut urtikaria och anafylaxi. I lindriga fall kan man tala om hotande anafylaxi . I de svåraste fallen, där även blodtrycksfall ingår, talar man om anafylaktisk chock .
Förekomst
Det finns mycket få studier över incidens rörande anafylaxi. En bedömning är att det årligen förekommer ungefär 1 fall per 10 000 invånare och år. I en dansk undersökning registrerades 3.2 fall av anafylaktisk chock per 100 000 invånare.
I USA orsakar anafylaxi årligen ungefär 500 dödsfall. I Sverige registrerades under en fyraårsperiod 61 livshotande reaktioner – varav 6 med dödlig utgång – utlösta av födoämnen.
På en akutmottagning beräknas förekomma ett eller ett par anafylaxifall per 1000 besök. I en studie från Halland noterades under en trettonårsperiod 76 vårdtillfällen med diagnosen anafylaxi, vilket motsvarar en årlig incidens av 3 per 100 000 invånare och år för sjukhusvårdad anafylaxi. Vid operationer förekommer anafylaxi utlöst av anestesimedel m.m. i en frekvens på 1 fall per 10 000-20 000 anestesier.
Vanliga symtom vid anafylaktisk chock
Klåda, särskilt under fötter, i handflator eller hårbotten
Stickande känsla i munnen
Svullnad i mun och svalg, svullna läppar och ögon
Klåda, rodnad eller nässelutslag var som helst på kroppen
Yrsel, ångest, kallsvett
Magsmärtor, illamående och kräkning
Andnöd eller astmasymtom
Plötslig svaghet, blodtrycksfall, svimning
Grumlat eller förlorat medvetande
Dessa symtom är kritiska:
Du får svårt att andas
Mun och svalg svullnar
Du känner en plötslig svaghet och yrsel
Du känner en stadig försämring.
– Tanken med det här är att man alltid ska gå fram till en person på gatan som ramlar ihop.
Det första man ska göra (om man nu inte är en hejare på första hjälpen) är att ringa 112 och sen titta på personen om denne har något armband eller halsband med tryck på som indikerar på någon sjukdom. Om inte – titta i personens väska och plånbok om ni kan hitta medicin eller lappar som kan hjälpa till att ta reda på vad som drabbat personen.
Framöver kommer jag att ta upp ”Första Hjälpen” – för jag tycker att det är en viktig sak att kunna. Att kunna hjälpa till vid luftvägsstopp och drunkning m.m.
Ha en fin helg alla – jag spenderar min på jobbet alla nätter!
Kram Caroline