Alla har vi väl någon gång råkat ut för en energitjuv? Man kan själv vara en energitjuv tillfälligt. Huvudsaken är att man inte bara tar, utan också ger.
Relationer (vänskap, som familj som kärlek) handlar om att ge & ta. Ibland har den andra personen i relationen mer energi och kan dela med sig. Ibland är man själv den som bidrar med energi. Men om en person hela tiden tar och inte ger något, så töms man själv på energi.
Här är ett utdrag från en sida på nätet om boken ”Energitjuvar” (har ni läst den?):
De ringer kanske mitt i natten för att tala om sina problem, säger nedvärderande saker och får dig att känna dig ointressant och nedstämd. Då är risken stor att du råkat ut för en vän som stjäl din energi.
Har du vänner som kräver all uppmärksamhet, som gör att du känner att din självkänsla och ditt självförtroende vacklar. Kanske ringer dina varningsklockor, men eftersom du vill vara snäll så anklagar du dig själv för att vara alltför egoistisk.
Auktoriserade Socionomen och Samtalsterapeuten Ingalill Roos betonar att det är relativt vanligt att låta sig snärjas i självupptagna vänners garn. De flesta känner någon som tär på deras krafter och som de inte riktigt vet hur de ska hantera. Vänner som kräver för mycket, inte ger något tillbaka och som får fjärilarna i magen att börja fladdra varje gång de ringer.
– Går man in i rollen som den ständiga lyssnaren förlorar man mycket kraft och kommer varken till sin rätt eller känner sig värd att lyssnas på.
Inga-Lill Roos ringar in en rad engergistölder i sin bok Energitjuvar, som har sålt i 85 000 exemplar. Hon betonar att det inte behöver vara en nedsättande kommentar eller en nattlig monolog i telefonen som suger energi. Alla energislukare kör sitt race och metoderna skiftar.
– En socialt lyckad och välanpassad person kan till exempel bära på bortträngd vrede. Den kan när som helst explodera eller också pyser den ut lite i taget mot vänner eller andra oskyldiga människor i omgivningen.
– De som använder andra på det sättet känner sällan skuld över att de gör andra illa. Däremot ägnar den drabbade ofta mycket tid och kraft till att försöka hantera den olust energitjuvens beteende väcker.
De som sitter tysta när du berättar om något roligt som vänt upp och ner på ditt liv och som inte ställer en enda följdfråga trots att du sprudlar av glädje får dig förmodligen att tystna. Glädjen är som bortblåst och du känner dig trött och tung. Ingalill Roos sätter ord på situationen:
– Energitjuvar projicerar, överför, negativa attityder och olustkänslor som de inte vill kännas vid hos sig själva på andra. Det ger dem ett skenbart överläge samtidigt som du tappar kraft. Många gånger sker det raffinerat och osynligt, ibland mer öppet. De känner sig lättade och får en kick medan den som drabbas av projektionen förlorar sin glädje och energi.
Ingalill Roos betonar att alla möten mellan människor sker i ett känslomässigt kraftfält. Vissa är inställda på att ge energi medan andra tar den för att stärka sig själva. I mötet med vissa ”tagare” går det inte att göra rätt. En annan strategi är att ständigt vara motvalls och ifrågasätta allt som sägs.
– Tagaren hittar snabbt förklaringar som talar emot det man säger. Hur man än anstränger sig så slutar det med att allt är ens eget fel. Det känns olustigt att inte kunna nå fram känslomässigt och att tvingas bära hela skuldbördan.
Det handlar om två skilda sätt att förhålla sig, två sätt som ofta passar som hand i handske. Givare är ofta välvilliga, generösa och tror andra om gott. De är anpassliga, medgörliga, smidiga och säger hellre ja än nej. De lever sig in i andra, är inte försvarsinställda utan tar hellre ett steg åt sidan om de blir illa behandlade, förklarar Ingalill Roos.
– En givare kan lätt bli för lojal och riskerar förlora sig själv i sin önskan att vara snäll och god. Hon har svårt att sätta gränser. Hon kanske inte vill såra eller skapa olust hos andra. Innerst inne kan hon vara rädd för att inte bli omtyckt. Det kan göra henne till en krok för människor som projicerar.
Energitjuvar styrs av en rad ouppklarade känslor från barndomen. Istället för att ta ansvar för sina inre konflikter avreagerar de sig på andra. Beteendet är ofta en reaktion på brister i barndomen, påpekar Ingalill Roos.
– Tagaren bestämde sig tidigt, medvetet eller omedvetet, för att ta det som hon inte fått. Hon drivs av ett inre tvång att ge igen för gamla oförrätter och hämnas genom att försöka ta makt över andra. Hon kände sig ofta inte sedd som barn och försöker överföra sin känsla av att vara värdelös på andra.
Men hur ska man göra om man råkar ut för en energitjuv, ska man dra sig undan eller finns det andra knep att ta till?
Första steget är att föröka se vad som pågår och ta sig ur greppet. En väg är att försöka förstå hur tagaren fungerar och fundera över hur man ska agera för att inte bli tömd på energi. Att ständigt ursäkta energitjuvens beteende är detsamma som att säga ”det är okej att du behandlar mig så här”, understryker Ingalill Roos.
– Givaren måste repa mod och ställa sig på sin egen sida. Alla relationer kräver att man ger, men man får inte kompromissa bort sig själv. Ifrågasätt dig själv och fundera över varför du inte skulle ha rätt att träffa människor som respekterar dig och ger dig något tillbaka, uppmanar Ingalill Roos.
– Energitjuvens beteende handlar inte om dig. Han/hon gör fel och du har ingen skuld i det. Du måste lära dig att skydda dig själv, träna dig i att sätta gränser och aldrig förneka människors personliga ansvar.
När du vägrar vara projektionsskärm känner energitjuven att maktövertaget försvinner och gör allt för att få övertaget igen, varnar Ingalill Roos.
– Då är det viktigt att du vet vem du är. Låt inte den andres falska uppfattning bli din sanning om dig själv. Energitjuvar har svårt att inse att de fastnat i destruktiva mönster. Ofta krävs en livskris eller en stark övergivenhetskänsla för att de höga försvarsmurarna ska rasa.
Vänner som slukar energi kan man alltid lämna. Men vad gör man med dem som förstör stämningen på jobbet?
Vanligen genom att tala om för alla andra att de gör fel. Eller hela tiden släppa ut ”inre sprängstoff” som stör arbetskamraterna.
– Alla påverkas av nålsticken eftersom energiflödet stängs av och hindras. Men eftersom tagaren ofta har lätt för att hitta orden får hon övertaget. De överkörda hinner inte tänka ut vad de ska säga utan blir ofta mållösa.
Inga-Lill Roos råder alla att bemöta energitjuvarna på ett trevligt, men opersonligt sätt. Hålla dem på avstånd när de vill hävda sig, göra sig oåtkomlig och uppträda bestämt och övertygande.
– Den självupptagne energitjuvens beteende måste synliggöras och tas på allvar. Det är upp till chefen att säga ifrån till den som plågar och skydda de utsatta. De drabbade känner sig ofta ledsna, handlingsförlamade och trötta. De tappar sin drivkraft och kreativitet när tagaren får härja fritt på jobbet.
Olika typer av energitjuvar:
Smakpolisen: Du har köpt en ny tröja och känner dig jätteglad. Vännen säger ingenting, men en vecka senare när du dyker upp i en gammal tröja slår han/hon till: Den där är snyggare än den du hade på dig i förra veckan. Orden bränner som piskrapp och den nya tröjan hamnar längst ner i byrålådan. Personen missar för övrigt aldrig ett tillfälle att kommentera ditt utseende. Till sist känner du dig som en hösäck.
Ingalill Roos: Personen är avundsjuk och gör allt för att förminska dig så att hon kan må bättre en stund. Det sticker i ögonen när någon annan har det han/hon själv vill ha.
Besserwissen: Du har just läst en ny roman och brinner av iver. Det var längesen du hade en sån läsupplevelse och vill gärna dela den. Men du hinner knappt öppna munnen förrän det du säger ifrågasätts. Glädjen rinner ur dig och du ger upp. Innerst inne är du djupt besviken, men du väljer ändå att hålla tyst.
Ingalill Roos: Din underlägsenhetskänsla gör sig påmind, men det beror inte på dig att vännen alltid vill vara i överläge.
Dramatikern: Telefonen ringer precis när du har somnat och nu är det kris igen. Du lyssnar tålmodigt. Nästa morgon går du till bokhyllan och hämtar några böcker som du tror kan hjälpa vännen vidare genom krisen. När du lämnar över dem fattar din vän inte vad du menar. Krisen är överstånden, allt är på topp igen. Du känner vreden rusa genom kroppen och är mest arg på dig själv för att du gått på det. Igen.
Stenansiktet: Du har nyss kommit hem från en härlig semester och bestämt dig för att säga upp dig från jobbet och börja plugga igen. Din vän rör inte en min utan ser på dig med en nollställd blick och du känner dig alltmer osäker. Du törs inte fråga om det nonchalanta beteendet, istället tystnar du och när ni skiljs känner du dig riktigt ledsen.
Ingalill Roos: Personen har svårt att dela glädje med andra. Att vännen inte är inkännande och bejakande tar mycket energi. Alla vill bli respekterade och tagna på allvar.
Gnällpetter: Allt är fel, det spelar ingen roll hur du än försöker trösta. Kärleken, arbetskamraterna, vännerna – alla är ojusta. Din vän är ett offer för världens elände och anser sig ha rätt att tortera dig med det.
Ingalill Roos: Personen har kanske aldrig tänkt ta itu med sin situation utan använder dig som stöd för att få en lättnad för stunden. Din vän får en energikick och du blir trött och nedstämd. Man kan inte hjälpa någon som inte vill, du har ingen skuld i det.
Källa: http://www.dax.se/index.php?id=40&tx_ttnews%5Btt_news%5D=743&no_cache=1
Just Another Crazy Blonde 