Arkiv | juli, 2009

Ska DU åka till Thailand?

31 Jul

Är det någon som ska bege sig till Thailand i vinter?

Skriv gärna någon rad och berätta vem du är, vart ni ska åka och hur länge. Jag är riktigt Thailandsfrälst.

Aftonbladet skriver en artikel om hur man kan spara pengar på sin Thailandsresa. Sen 5 år tillbaka har jag åkt mellan 3 veckor och 3 månader varje år, men i snitt 1 månad varje vinter. Jag har aldrig bokat en charterresa utan pusslat ihop min resa – antingen genom att ta det dag för dag där borta eller boka in hotell hemifrån.

Tjoa till om ni vill ha några tips eller har några funderingar!

IMG_8863

Annons

Annis is in da House!

31 Jul

090730 - Annis i Skövde!

Books – Another Kind of Life.

31 Jul

090730- Adlibris

Pssssst! Jag är faktiskt osminkad på fotot här under. Tro det eller ej… har just jobbat hela natten till imorse.

Today I’m Craving For….!

30 Jul

090730 - Dagens Cravings

Välkommen till Skövde – Staden som ingen behövde!

30 Jul

090730---Välkommen-Annis

Dä äläväjtor dassent gou åll dä väj upp?

30 Jul

090730

Lösenordsskyddad: Det här är ett hemligt inlägg! :o)

30 Jul

Det här innehållet är lösenordsskyddat. Vänligen ange ditt lösenord nedan för att visa innehåll:

Just doin’ some shoppin’.

29 Jul

090729 - Just doin' some shopping

Just Another Stupid Blonde – Taking Just Another Self Portrait…

29 Jul

090729-Klänning

Lägg märke till min spretande tå. Den är på väg att rymma tror jag minsann?

 

Människor utan förståelse för pengars värde?

29 Jul

090729

En dumstrut till vägblockader! *morrar lite för att bättra på inlevelsen*

29 Jul

Nä för sjutton gubbar (eller annat valfritt passande ordsläng)!

Det här får de allt ta och fixa – jag ska njuta! Det sägs bli oförglömligt. Jag hoppas det! 😀

I Really Miss You… You know that, Right?

28 Jul

Saknar Dig - Caroline L

Just Another Happy Winner!

28 Jul

Tävling 090728

I’m still a wreck!

28 Jul

Jag är fortfarande trött efter fredagen. Det fullkomligt tog musten ur min kropp. Jag börjar återhämta mig, men varje gång det händer så kraftigt blir jag utslagen i flera dagar efteråt, jag har inte så mycket ork eller energi.

Jag åkte hem efter jobbet i fredags morse för att packa väskan och hoppa in i bilen och hämta upp älskling. Jag hade lite ont i magen redan på natten men tänkte inte så mycket på det, eftersom jag också ”drabbats” av den trevliga perioden i månaden som alla delar av det kvinnliga släktet måste dras med. När jag packade började jag känna mig yr och illamående.
Konstig i kroppen.

Jag ringde till Peter och sa att jag var tvungen att lägga mig ner en stund innan vi åker för att se om det hjälpte. En liten stund senare springer jag in på toan och allting sätter igång. Tungan svullnar upp, läpparna, ansiktet, fingrarna. Allting. Ringer älskling igen och frågar om han kan komma med det samma. Tänker att jag kanske inbillar mig att jag är svullen (vem försöker jag lura?) och vill avvakta med att ta adrenalin och ringa SOS. När Peter kommer några minuter senare mår jag inget vidare. Jag trycker ner sprutan i benet och ringer 112.  Får dock slänga över luren till P att prata med dem, för jag klarar inte av det.

Ambulansen kommer några minuter senare och jag mår inget bra alls, men försöker hålla mig lugn för att inte påskynda reaktionen. Med mina kaskadkräkningar är det ingen idé att ta tabletter, de kommer upp i samma veva som jag sväljer dem.

Ambulanskillarna kämpar med att få in en ”nål” – infart i armar och händer. Jag är svårstucken i vanliga fall och när jag är svullen syns inga kärl alls. Känner att jag svullnar mer och mer och tänker för mig själv att ”nu måste de snart få in en infart annars kommer jag inte kunna andas alls”. Magen vänder in och ut åt båda hållen. Det sticker och pulserar i fingrar och slemhinnor.

Ligger på sängen en stund och känner att det blir liiite bättre efter adrenalinet. Killarna frågar om de ska hämta båren. Men jag känner att jag inte vill att folk ska glo. Så typiskt mig. Så jag säger att jag nog kan gå själv (jag som knappt kan ta mig ut till toan). Redan när jag ställer mig i dörren känner jag att ”det här kommer inte att gå”. Men jag är envis som en åsna och jag ger mig sjutton på att försöka. Det svartnar för ögonen i trappan men jag greppar tag om trappräcket (tror jag?) och när jag kommer utanför ytterporten så börjar det svartna rejält och älskling fångar upp mig när jag börjar vackla ner mot asfvalten. Då har jag inget att säga till om längre – det blir till att komma upp på båren.

Jag minns inte så mycket av ambulansfärden, jag antar att jag måste tuppat av under en stund för när vi kommer fram till sjukhuset så står folk vid ett av traumarummen för att ta emot mig.
EKG, övervakning, in med nålar i arm, blodprover, dropp, mer medicin… och ja…. jag vet inte allt vad de gjorde. Jag är halvklar för det mesta, men har ingen aning i efterhand om vad jag sagt eller gjort. I såna situationer kan man säga vad som helst till mig i stort sett – jag  minns det inte sen.

Efter runt 5 timmar känner jag att jag vill komma iväg. Vi skulle åkt iväg ner till kusten vid 8-9 nån gång och när klockan var runt 14 så bad jag om att få åka hem. Det finns ingen idé att jag stannar över natten – det händer aldrig två gånger på samma dag och det enda som hjälper efter en chock är att vila. Blek om nosen och med staplande steg åkte vi hemåt och slängde in väskorna i bilen. Älskling körde neråt och jag sov, sov och sov mestadelen av vägen.

Helgen har varit skön. Otroligt fint väder – otroligt tur. Lysekil hela lördagen med härliga vänner från Stockholm. Fika, strosande, fotografering, grillning och babbel. TACK vänner för den underbara dagen även om jag var lite seg 🙂

Söndagen – Nordens Ark och strålande sol. Fick en hel hop med riktigt fina kort. Kortet på tigern som jag la upp igår har jag tagit med min CANON Eos-kamera. Jag kanske skulle börja ta lite kurser i att fota och utveckla min hobby?

Jag har kommit in på högskolan i höst. Dock tror jag inte att jag kommer att läsa i år ändå – hade tänkt ta lite kurser och så, men funderar starkt på att istället läsa språk på medborgarhögskolan. Jag är sugen på att läsa arabiska och italienska. Ja, du läste rätt. Jag älskar språk och tycker att det är superskoj att lära mig nya.

Klockan är snart 19 och jag har just avslutat min frukost. Jag var riktigt trött igår, men natten på jobbet gick jättefort pga ett dåligt barn som kom precis när jag kom till jobbet. Jag hade sovit dåligt under natten/dagen igår och undrade hur jag skulle kunna hålla ögonen uppe hela natten. Men det gick bra och snart åker jag till jobbet igen och jobbar natt 2 av 3.

Vad ska ni alla hitta på i veckan och helgen? Några skoj planer?

Just Another TravelJunkie.

28 Jul

Då var det dags igen. Nästa resa.

Frågan är VART restresan ska bära av.

Azorerna 130 mil utanför Portugals kust? Någon som har varit där? Saõ Miguel?

Kreta – Chania? Alltid varit en dröm. Men jag har varit i Grekland fyra gånger (1999-2002).

Italien? Spanien?

Någonstans mellan den 9-21 augusti sticker i alla fall jag och P iväg i en vecka. Vi får se vart det bär av. En sak är ändå säkert. Det kommer att bli loveli!

Jag har nämligen min första sommarsemester på 6(!!) år i år. 8 dagar = 22 dagar semester. Skönt! Nu håller jag tummen för att vädret blir bra!

Here comes a tired Blonde – on her way to work.

27 Jul

090726---Nordens-Ark

Just Another Pale Blonde – Just Another Time in Lysekil.

26 Jul

Till att börja med – Linda – hade jag haft ditt nummer hade jag ringt! *pling pling* 🙂

090725

Just Another Anaphylactic Shock – And Just Another Ambulance-Trip.

24 Jul

090724 - Anafylaxi igen.

Varför heter det nyheter?

24 Jul

Varför heter Nyheter nyheter? Något nytt som heter? Heter det något nytt? Nyh som eter? Eller? Jag har ingen aning? Något att sms:a 118100 om kanske?

Nedkylning kan skydda nyfödd: (något som jag jobbar med)
http://www.aftonbladet.se/kropphalsa/barnhalsa/article3949074.ab

Risken för hjärnskador minskar starkt när nyfödda som fått syrebrist vid förlossningen hålls nedkylda några dygn, bekräftar utvärderingen av en metod som tillämpas på försök i Sverige sedan två år.

Bakterie tog hans händer och fötter:
http://www.aftonbladet.se/kropphalsa/article4542930.ab

Höll på att dö av tampong:
http://www.aftonbladet.se/kropphalsa/article352784.ab

Mammas puss dödade babyn:
http://www.aftonbladet.se/kropphalsa/barnhalsa/article4524889.ab

Olika regler kring räddning av barn: (23 juli 2009)
http://www.aftonbladet.se/senastenytt/ttnyheter/inrikes/article5549211.ab

Det saknas nationella regler om räddning av barn som föds extremt tidigt. På två sjukhus försöker vårdpersonal att rädda alla barn som föds redan i den 22:a graviditetsveckan.

Gravid? Bättre fimpa sent än aldrig:
http://www.aftonbladet.se/kropphalsa/article4752779.ab

Kvinnor som slutar röka före vecka 15 i graviditeten löper inte större risk än icke-rökare att få för tidigt födda barn eller barn med låg födelsevikt, visar en ny studie.

Farligt att träna gravid?
http://www.aftonbladet.se/kropphalsa/barnhalsa/article3913042.ab

Forskare varnar gravida kvinnor för att träna för mycket. De löper stor risk att drabbas av havandeskapsförgiftning.

Född: Albin. Vikt: 625 gram.
http://www.aftonbladet.se/wendela/barn/article1637132.ab

När Albin föddes i september vägde han 625 gram och var 29 centimeter lång.

 

Sådär. Slut på nyhetsuppdateringen. Några tankar kring artiklarna? Ventilera gärna, det är så kul med diskusion 🙂

Klockan är snart 18 och jag sitter i pyjamasbyxor.

23 Jul

Ja, det gör jag faktiskt. Jag sitter i pyjamasbyxor. Klockan 17.30. And it feeeeeeeeeeeeeels GOOOOOOOOOOOOD *säger med sån där raspig mörk röst med sydamerikansk dialekt, nästan som på ett väckelsemöte* 😉

Jag jobbade ju inatt. Fick en del gjort med ett av mina ansvarsområden. Jag har som mål att få det klart till nästnästa vecka, veckan efter min semester ska jag nämligen hålla i utbildning för alla läkare, sjuksköterskor och barnsköterskor och jag vill ha klart det innan jag går på semester, annars kommer jag inte få så mycket lugn och ro i kroppen och kunna slappna av.
Dessutom AVSKYR jag att stå och prata inför folk. Jag vet att man inte kan tro det – med tanke på hur babblig och tjatig jag är i vanliga fall – men jo… jag gillar det ICKE! 🙂

Det var överkomligt med jobb inatt, precis innan vi kom hade en transport gått iväg till  Göteborg. Och förutom alla sedvanliga kontroller m.m. så var det lugnt i några timmar. Dock kommer det mesta på en och samma gång när det väl kommer, så runt 03-04 var det en liten rusch. Dåligt barn som kommer in från BB, ambulans som ankommer med dåligt barn och så akutlarm från förlossningen för ”dåligt barn”. Allting inom 10 minuter. Hejsan Hoppsan! Ibland önskar man att man kunde klona sig själv. Eller åtminstone få 4 armar 🙂

Men då går natten lite fortare och sen får man komma hem och slänga sig (bokstavligt talat) i sängen och snarka gott i draget från min golvfläkt som roterar runt. Skönt. Saknade min lilla snarkande karl bredvid mig bara. Men han kommer hit om en liten stund och pussar på mig innan jobbet. Jag är tokigt mysgalen nu för tiden. Kan inte få nog. Kärlek, vänner, familj. Ja… allt.

Imorgon bitti kör jag och älskling ner till kusten igen. Hunnebostrand, Smögen, Lysekil. Kanske lite shopping på Torp 😉 Ska vara nere i 2-3 nätter. Passa på att få träffa Petra och familjen som kör ner från Sthlm imorgon. Och min Annispannis med familj som också de är nere från Sthlm. Härligt! Ska bli myyyyys!!

Vad ska alla ni hitta på i helgen? Fint väder vi har ute förresten…… NOT! 😉

IMG_9832
Jag behöver sola. Jag vill bli brun(are!) Hehe. Sol tack!

Jag är lite bakom flötet…

23 Jul

Det är ju ingen hemlighet att jag är ”lite” trög ibland… Och just nu är jag trött också. Vilken härlig kombination. Som alltid skyller jag allting på att jag är blond. Japp. Det är bara därför. Jag har inte så mycket IQ eller hjärnceller som er andra där ute, för jag hör till ”de blonda & blåstas skara”. Dessutom blåser det lite ute nu så då blir det dubbelt upp på ”blåst-delen”…. F’låt! 😉

I alla fall. Jag är lite bakom flötet – jag känner mig näst intill groggy – härlig kombination att vara trött, nästan svimmat på jobbet och lite körigt. Och nu ska jag gå och lägga mig och sova till klockan 16. Gud så skönt! Snark!
*imiterar en liten gris för att lägga på lite ljudeffekt*

Här kommer i alla fall ett par kort från måndag, tisdag och onsdag när jag har träffat upp lite härliga människor och pimplat alltför mycket kaffe (men det är ju så gott?!) SLURP!

Psssst – TACK för superhärlig sällskap och många skratt! *smile* 🙂

… ja killar – det syns att ni inte gillar kameran…. I get it. Men det gör jag. Get used to it! 😉

Juli-fika med härliga människor i mitt liv <3

Konsert-sommar!

22 Jul

Nästa vecka drar det igång!

3 konserter på 3 veckor. Stora konserter. Shit vad skoj! (tror jag?)

Konserter

Jomen visst serru!

22 Jul

Jodå. Jag lever. Jag är här! Sitter just nu med en polarkaka i halva munnen och den andra halvan full med O’boy.

Och jag ska strax gå ut i badrummet, kleta på mig lite mejk och försöka göra mig presentabel så att jag inte skrämmer vettet ur alla ungar på stan. För jag ska ner på stan. Och jag ser ut som en zombie pga mina förvrängda dygnsrytmer. Man kan nästan säga att jag ser bakfull ut. Inte för att jag nästan nånsin blir bakfull och jag dricker inte heller just nu – så jag vet inte hur jag skulle kunna bli det ens 😉 Men kort och gott – Jag ska ner på stan och möta upp goa, söta Johanna som jag inte träffat på alltför länge nu. Vi bodde näst intill grannar i Stockholm men nu blir det inte så ofta som man har tillfälle att ses.

Igår hade jag en tvättdag – tvättade till förbannelse och alla mina handdukar i torktumlaren skulle man kunna göra en ny handduk av allt ludd. I lööööv Hemtex handdukar från Living och har handdukar för flera tusen *oooops*

Dessutom hade jag en underbar dag med Sissi igår! Tack vännen!

Och så var Frasse förbi här på kvällen och bjöd mig och Peter på fika och trevligt babbel 🙂

Ses sen (läs: HÖRS).
Kram!

Alla fega anonyma läsare där ute…

20 Jul

Jag har runt 200 läsare om dagen i min blogg. Många av er känner jag och jag vet att många av er också läser varje dag men aldrig skriver så mycket som ett hej.

Vad jag inte förstår är varför det är så intressant att läsa om vad jag skriver om man ändå aldrig ger sig till känna eller om man vill veta hur jag har det – men inte vill lämna ett litet inlägg om hur DU själv har det. För även om man känner att ”vad kul att hålla lite koll på vad Carro gör på dagarna”… så är det ju enkelriktat – från ett håll. För om ni själva inte skriver blogg så har jag ju ingen chans att hålla koll på vad ni har för er. Och skriver jag ett mail för att höra lite om hur allting är (när jag jobbar mycket och inte har tid att prata med alla i telefonen) så får jag ibland inte svar alls?

Jag vet att mina ”riktiga ” vänner alltid alltid finns där. Dessvärre är mina allra närmsta vänner långt bort. Helsingborg, Stockholm, Göteborg, Borås och Halmstad. Och man kan inte ses spontant. Det vet jag. Och det förstår jag ♥

Jag är lite konfundersam. Jag har alltid frågat vänner om de vill ses, fika och hitta på saker… varit dem som samlar ihop folk och ser till att saker blir av. Gör så att människor lär känna varandra och träffar nya bekantskaper. Nu har jag varit lite passiv senaste månaderna, för att jag haft mycket på jobbet, lite energi och så blir det ju annorlunda när man träffar någon och har en annan person i sitt liv som man delar tiden med. Men det som jag är fundersam över är att – om inte jag hör av mig till mina vänner och ser till att det planeras in fika eller myskvällar här och där – glöms jag själv bort då? Det känns lite så. Man säger ”det är klart att vi ska fika”… och ”vi får se till att ta den där fikan snart”…. men det händer ingenting om inte jag själv drar i snörena?

Det jag saknar är helt enkelt någon som säger – ”Carro, vill du ses över en fika idag klockan 17. Eller imorgon klockan 15. Eller vill du komma hem till mig någon gång under dagen imorgon – jag är ändå hemma”. Det behöver inte vara städat, det behöver inte vara krystat. Det är något som jag alltid känt med mina vänner – det går att vara tyst i långa stunder, det är ändå inte krystat eller stelt. Man behöver inte vara pigg för att ses och höra hur allting ä – det är ju det som är äkta vänskap. Känner man att man måste vara pigg och fräsch och glad för att ses så är det ju mer krystat än nånsin?

Jag är en människa som behöver ensamtid. Tid för mig själv. Tid borta med mina vänner. Tid på soffan utan att göra något speciellt. Jag tycker att det är skönt och jag uppskattar det. Men jag behöver mina vänner.
Och bara för att jag har pojkvän betyder det inte att vi träffas jämt, eller ens varje dag. Sen i torsdags (4 dygn) har jag sett Peter cirka 1.5 timme allt som allt.  Ta det inte för givet. Fråga mig istället.

Och för att komma tillbaka till början. Jag ser ju att vänners vänner är inne hos mig. Jag vet det genom att samma filmklipp och samma inlägg hamnar i deras bloggar när man klickar sig vidare. Alltså ingen tillfällighet. Och jag vet att många av mina vänners vänner hittar in via länkar i bloggarna. Men om det nu är så att ni är här inne och läser – även om jag inte vet vilka ni är – skriv ett hej vettja eller vänd om och glöm bort att ni hittat hit.  För kan ni inte ens säga hej och är ni ändå som luft här inne i mitt virtuella liv – så är det också som att ignorera mig och då är  ni också som luft för mig i mitt verkliga liv.

Tack och hej – och KÄRLEK till alla mina riktiga vänner där ute! Jag älskar er!  ♥

090719 - Morgontrött efter nattjobb.

Spindeltjejen. Spidergirl. Spindelfjant.

20 Jul

Spindeltjejen

Aj lajk spajders. Gör ni?

It’s a date.

20 Jul

Klockan 16.47 idag ska jag möta upp min barndomsvän Frasse. 16.47 exakt. Mycket viktigt.
Håller tummen för att regnet håller sig borta, det var ett tag sen jag var på stan nu och jag tänkte ta en liten promenad (ja, liten är rätta ordet, för jag bor ju så nära stan man kan bo… nästan.)

Jag LÄNGTAR efter en Kaffe Mocca just nu. Jag har bara sovit 4 timmar idag och behöver kaffe för att hålla mig vaken. Trippel Espresso tack!! 🙂

Frasse-och-jag
Jag och Frasse lagom nyktra på min 30-årsfest i januari.

Nära-döden-upplevelse.

20 Jul

Jag fick mig en riktig nära-döden-upplevelse imorse på väg hem från jobbet runt 7.30.

På vägen från jobbet in mot ”centrum” är det en 70-väg och jag kör så klart alltid i 70 på den vägen. Lite längre framför mig har jag en bil som ska svänga höger vid en T-korsning (bil 1)  och det kommer en bil  på den vägen som ska svänga ut på huvudleden som vi åker på (bil 2).

Pang Boom?

Det som händer är att bilen som ska svänga ut på vägen och korsa min körbana inte verkar se att jag kommer körandes i 70 km/h? Hur kan man INTE se en metallicblå bil? Det var inte ens någon sol ute som bländade? Bilen framför mig svänger och den andra bilen kör ut på min körbana och tvärnitar. Själv hinner jag knappt uppfatta vad som händer. Självklart tror jag att bilen ska stanna och vänta tills jag kört förbi. Jag förstod inte förrän jag just passerade och inser att hon stannat bara några mm ifrån min bil och förskräckt tittar på mig. Då slog det mig – ”Hon kan inte ha sett mig!?”…

Brrrr. Skärrad. Tänk vad som kunde ha hänt – rammad i 70 km/h. Jag undrar vad som hade varit kvar av min bil och mig då. Troligtvis voltat rätt bra.

Det som är mest skrämmande är att man alltid vet sin egen kapacitet och hur man själv kör – men man har ingen aning om hur alla andra bilister kör ute i trafiken. Det kan vara påverkade förare, alldeles för gamla förare, fulla förare eller förare som blir distraherade av något annat. Alla kan bidra till att man råkar illa ut i trafiken – hur bra man än kör själv. Det är lika skrämmande varje gång.

Var alerta, kör inte om ni druckit, kör inte om ni känner att ögonlocken håller på att trilla ihop – kör inte om ni är för gamla och ser dåligt och var uppmärksamma. Om inte för er egen skull – så för alla andras i trafiken.

Vad vill han mig?

19 Jul

Krama-mig!

Nightmares in Skövde.

19 Jul

Ni vet såna där riktigt ruggiga drömmar där man känner sig jagad.
Eller där man får hjärtklappning och panik och helst av allt bara vill vakna upp och inse att det är en dröm. Vi har väl alla haft dem?

Sen tre år tillbaka drömmer jag konstant mardrömmar.
Det är nästan aldrig några fina drömmar eller drömmar som gör mig glad. Hela tiden är det drömmar där jag är jagad, där nära & kära dör, där jag är ensam. Eller där jag själv dör. Ja. Nu är det flera år sen jag hade några såna drömmar (tack tack tack!)

När man är på väg att dö vaknar man alltid med ett ryck.
Det var i alla fall vad jag trodde tills det att jag hade min första dödsdröm när jag var runt 16 år. Och jag vaknade inte. Jag såg mig själv slitas i stycken i en tågolycka och ligga blodig på marken utan lemmar och vissa andra delar av kroppen.

Fem gånger har jag haft en dröm om olika tågolyckor där jag ser mig själv dö.
Alla gånger i tågolyckor. Stående i fram på tåget, krossad till oigenkännlighet. Sittandes i lugn och ro och läst när vi spårar ur. Ståendes utanpå tåget när ett annat svischar förbi alltför nära och sliter med min kropp och gör att mina armar och ben flyger åt alla håll. Alla gånger har jag dött. Och ingen av gångerna har jag vaknat när det händer, utan först senare – när jag sett mig själv ligga på marken.

När jag vaknar är kudden oftast blöt av tårar, ögonen är rödgråtna och jag badar i svett.

Alla hemska drömmar är dock inte så drastiska – men det har hänt att jag har drömt så verkligt att jag när jag vaknat trott att det verkligen hänt. Inte bara under någon timme, inte bara under resten av dagen. Utan i dagar.

Igår natt drömde jag om Niklas innan jag vaknade. Han var så verklig. Jag kunde känna hans kind under min hand.
Jag kunde se honom skratta, jag kunde se honom gå och jag kunde känna honom.

Jag drömde också en annan dum dröm. En dröm som satt fast i hjärtat under resten av kvällen och natten på jobbet. Det samma hände idag när jag sov. Jag vaknade med hjärtklappning och en smärta i hjärtat. Inte fysisk, men psykisk… en känsla av att något är fruktansvärt fel. Fast att jag innerst inne vet att det inte är det.
Ändå kan jag inte låta bli att känna mig ledsen, känna det som att jag behöver en stor kram.

Jag saknar mina vänner – alla ni som bor långt bort. Jag saknar er grymt mycket just nu.
Jag önskar att vi alla kunde bo grannar – att kunna springa över till varandra närhelst vi behöver en kram eller ett tjejsnack face-2-face, och inte bara i telefonen…

Är det bara jag som har såna här drömmar varje natt? Eller finns det fler som jag där ute?

Nightmares

Världen är full av skrattretande lagar.

19 Jul

Det är nästan så att man tror att det inte är sant. Läs och begrunda LAGAR som finns runt vårat runda klot.
Och få er ett gott skratt på köpet! 😉

Konstiga-Lagar

Teckenspråk.

18 Jul

Jag är en humanist ända in i själen. Jag älskar språk.
När jag gick på gymnasiet läste jag 6(!) stycken språk samtidigt.

Ett språk som alltid fascinerat mig är teckenspråket.

Tycker du som jag? Intresserad att att titta närmare på det?

Kika in på den här länken:
http://www6.ur.se/Teckensprak/flash_holder.html

Teckenspråk

Today’s Missing Part.

18 Jul

090718---Idag-saknar-jag

18 Jul

090718

Just Another Crazy Blonde – Just Another Stupid Disease.

17 Jul

Anafylaxi

Första gången som jag blev dålig åt jag choklad. Det var inte därför jag blev dålig, utan pga mögelost som jag ätit tidigare under dagen och visat mig vara allergisk mot. Men under 2(!!) år fick jag inte äta en chokladbit. Vilket är en av mina laster. Jag äter nästan inget annat godis.

Information om Anafylaxier:
Anafylaxi är en allvarlig allergisk reaktion som drabbar flera organ och i svåra fall kan leda till döden. Bland födoämnen som ofta utlöst anafylaxi märks nötter, jordnötter, soja, ägg och selleri. Kombinationen födoämne plus fysisk ansträngning kan i en del fall utlösa anafylaxi. Tidigt insatt adrenalin är den viktigaste behandlingen. En profylaktisk åtgärd är att varningsmärka journalhandlingar för allvarlig födoämnesöverkänslighet enligt samma riktlinjer som gäller för läkemedelsöverkänslighet.

Med anafylaxi (”allergichock ”) menar vi en akut allvarlig allergisk reaktion med i regel symtom från flera organ. Vid de mycket allvarliga anafylaktiska reaktionerna förekommer oftast symtom från övre luftvägarna samt bronkospasm och blodtrycksfall, men även hud, gastrointestinalkanal och andra organ kan vara drabbade. Det finns flytande övergångar mellan t.ex. utbredd akut urtikaria och anafylaxi. I lindriga fall kan man tala om hotande anafylaxi . I de svåraste fallen, där även blodtrycksfall ingår, talar man om anafylaktisk chock .

Förekomst
Det finns mycket få studier över incidens rörande anafylaxi. En bedömning är att det årligen förekommer ungefär 1 fall per 10 000 invånare och år. I en dansk undersökning registrerades 3.2 fall av anafylaktisk chock per 100 000 invånare.

I USA orsakar anafylaxi årligen ungefär 500 dödsfall. I Sverige registrerades under en fyraårsperiod 61 livshotande reaktioner – varav 6 med dödlig utgång – utlösta av födoämnen.

På en akutmottagning beräknas förekomma ett eller ett par anafylaxifall per 1000 besök. I en studie från Halland noterades under en trettonårsperiod 76 vårdtillfällen med diagnosen anafylaxi, vilket motsvarar en årlig incidens av 3 per 100 000 invånare och år för sjukhusvårdad anafylaxi. Vid operationer förekommer anafylaxi utlöst av anestesimedel m.m. i en frekvens på 1 fall per 10 000-20 000 anestesier.

Vanliga symtom vid anafylaktisk chock
Klåda, särskilt under fötter, i handflator eller hårbotten
Stickande känsla i munnen
Svullnad i mun och svalg, svullna läppar och ögon
Klåda, rodnad eller nässelutslag var som helst på kroppen
Yrsel, ångest, kallsvett
Magsmärtor, illamående och kräkning
Andnöd eller astmasymtom
Plötslig svaghet, blodtrycksfall, svimning
Grumlat eller förlorat medvetande

Dessa symtom är kritiska: 
Du får svårt att andas
Mun och svalg svullnar
Du känner en plötslig svaghet och yrsel
Du känner en stadig försämring.

– Tanken med det här är att man alltid ska gå fram till en person på gatan som ramlar ihop.
Det första man ska göra (om man nu inte är en hejare på första hjälpen) är att ringa 112 och sen titta på personen om denne har något armband eller halsband med tryck på som indikerar på någon sjukdom. Om inte – titta i personens väska och plånbok om ni kan hitta medicin eller lappar som kan hjälpa till att ta reda på vad som drabbat personen.

Framöver kommer jag att ta upp ”Första Hjälpen” – för jag tycker att det är en viktig sak att kunna. Att kunna hjälpa till vid luftvägsstopp och drunkning m.m.

Ha en fin helg alla – jag spenderar min på jobbet alla nätter!
Kram Caroline

Just Another Photoshop-Thingie from Just Another Vacation.

17 Jul

 

Den 28:e juni på morgonen (efter att ha jobbat hela natten) hoppade jag och Peter in i bilen och åkte ner till kusten. Älskling körde så att jag skulle kunna sova efter nattens jobb. Dock lyckades jag med konststycket att endast sova 1 timme och 15 minuter på heeeela dagen och somnade ändå inte förrän vid 02 första natten! Galet. Tror att jag måste varit övertrött. Blir lätt så första natten/dagen efter att man går av från nätterna.

I alla fall så har familjen ett hus nere i Hunnebostrand och där tillbringade vi två nätter och hade hur härligt väder som helst. Fick träffa på morbror med fru, kusin och så mamma.

Besök i Hunnebostrand, Smögen och Kungshamn (Lysekyl och området där omkring blir nästa gång – nästa helg troligen). Sola på klipporna och njuta av varma sommarkvällar med babbel, promenader, solnedgångar m.m.

Jag har inte orkat göra något kollage innan – men nu har jag knepat ihop ett litet i alla fall.

Titta in bilden längst ner till höger – är det Jesus båt tro? Kunde inte han gå på vatten?

Hunnebostrand

 

Just Another Blog to Peter – From Just Another PMS-Blonde.

17 Jul

090716 - Jag älskar dig Peter!

Just Another Crazy Blonde – Just Another Love of My Life

17 Jul

 

Jag tycker att texten här inne på WordPress är för jäkla tråkig.
Jag vill kunna välja något som är ”jag” istället för en och samma stil hela tiden. Dåligt att inte kunna välja storlek och stil, utan bara storlek via ”stycke”.
Därför blir det en del kompositioner i Photoshop istället för att skriva och klippa in kort för sig.
Vad tycker ni? Vilket är bäst?

Här nedanför bjuder jag på ett minikollage från kvällen – en mycket trött och sliten Carro som blev blixtförälskad vid åsynen av den här killen:

090716

Just Another Loveli Bounce!

17 Jul

Jag gillar BOUNCE. Det är många som inte hört talas om den svenska dansgruppen och inte heller sett dem uppträda.
Själv har dans alltid fascinerat mig. Jag har själv dansat under många år när jag var yngre, och varit helt galen i ”Dirty Dancing”, ”Honey”,  ”Stomp The Yard” och andra härliga dansfilmer.

I maj var jag på Bounce show i Stockholm med några av mina vänner och hade superskoj i 1.5 timme.

Sen MJ gick bort för ett par veckor sen har nog de flesta av er sett Bounce dansa – kanske utan att ni ens vet om det. Vid de flesta filmklipp som syns på Youtube och runt omkring på nätet nämns det nämligen inte att det är de som ligger bakom de här:

TACK BOUNCE och ni som hjälpte dem att hylla MJ  för ytterligare suveräna dans-moves!

Just a little update from a tired Blondie.

16 Jul

090716

Just Another Crazy Blonde – Just Got Back to Sweden.

15 Jul

090715